Bärnstenskikaren av Philip Pullman

Bärnstenskikaren är den tredje och sista delen i Philip Pullmans trilogi om "den mörka materian". Första delen heter på svenska Guldkompassen och den andra Den skarpa eggen. Dessa läste jag för ungefär ett år sedan på engelska. En vän lånade ut dem till mig, men sedan flyttade han och vår relation blev... annorlunda och det blev lite svårt att få låna den sista delen. Jag har spanat efter samma utgåva på bibliotek och pocket shop, men inte hittat den så jag har skjutit på läsandet av den tredje delen. 

Ända till nu. Bristen på snö och kyla håller på att bryta ner mig. Jag har abstinensbesvär, blir retlig och deppig. Sitter inne med gardinerna fördragna och håller stadig koll på tio-dygnsprognosen på SMHI på datorn. Igår gick jag och köpte vörtbröd, mjölk till riskgrynsgröten, julklappsdekaler och skumtomtar - i gummistövlar! Lyssnade på skolans Luciatåg och fantiserade om minusgrader, is och snö, men visste att ute blåste den plusgradiga vinden och duggregnet upp de gamla höstlöven på skolgården. 

Det var det här helvetesvädret som fick mig att strunta i språk och utgåvor och låna Bärnstenskikaren sist jag var på biblioteket. Hela den här serien är vintrig för mig. Den utspelar sig till stora delar ovanför polcirkeln, den innehåller snöbollar, isbjörnar och norrsken och allt annat vintrigt man kan önska sig. Perfekt! Dessutom är serien sådär jullovsmyslättläst, det är en serie att sträckläsa under en filt i en stor fotölj med en kopp varm choklad. Bärnstenskikaren är precis lika myshärlig som de första två böckerna och hela serien håller samma höga kvalitet rakt igenom.

Böckerna handlar om Lyra, en flicka som växer upp i en värld som existerar parallellt med vår egen och tusentals andra världar. Hon är nyfiken och orädd och när hennes vän Roger blir kidnappad ger hon sig av för att rädda honom. Färden går norrut och på vägen träffar hon häxor, en väldig isbjörn i rustning, nomadfolket zyjenarna och många andra. 

Jag tycker mycket om serien om "den mörka materian". Den är spännande, genomtänkt och välskriven. Den innehåller stora känslor och små detaljer som gör den levande och sammanhållen. Där finns vänskap, lojalitet, sorg, kärlek, växande, liv, död och SNÖ. 

Det enda som stör mig lite ibland är små detaljer som inte riktigt känns realistiska. Som att vädret vid ett tillfälle beskrivs som oerhört kallt och bistert och då tänker i alla fall jag mig att det förmodligen är runt -15 eller så, men nej, i nästa mening formar huvudpersonerna snöbollar och kastar på fienden. Vilket innebär att det inte kan vara kallare än typ -3. Det fanns några fler sådana ställen utan någon bra förklaring där jag tänkte: men så där är det väl inte riktigt...? Men böckerna är väl i första hand skrivna för ungdomar som kanske inte tycker sådant är särskilt viktigt, dessutom vet man inte riktigt vad som är möjligt i de andra världarna jämfört med vår egen så jag låter det väl passera. 

Jag blir alltid glad när jag hittar en riktigt bra fantasy eller science fiction eller bara fantasivärlds-serie, för många är långrandiga och förutsägbara men de som är bra är så otroligt härliga att läsa. Om någon har ett tips på andra sådana här böcker tar jag tacksamt emot dem!

November vs december i Nordenutmaningen

Arto Paasilinnas Kollektivt självmord blev lite bättre efter en ganska tråkig inledning (första tredjedelen). Den blev aldrig så rolig som jag hade hoppats och väntat mig, den fortsatte att vara förutsägbar, den gav mig inga nya insikter MEN den var inte värdelös och den var trevlig läsning ändå. 

Nu har jag tagit tag i decemberboken som för mig är Sjóns Skymningsinferno. Jag ville läsa något av Sjón eftersom jag tycker mycket om sångtexterna han har skrivit åt Björk. Skymningsinferno är något helt annat än Kollektivt självmord! Om Kollektivt självmord var för lättläst är Skymningsinferno ibland svår att hänga med i. Jag behöver vara fullt fokuserad på det jag läser för att begripa. Men hellre det, om det betyder att den är intressant och givande, vilket den är. Den här boken är verkligen något helt annat än något jag läst förut. Utförligare recension kommer den 30 dec!

Om Kamalas bok

Ja! för igenkänningsfaktorn. Tjej i 20-årsåldern som lever sitt liv som hon tror att det borde vara, men som inte har lärt sig än vad hennes känslor betyder. 

Ibland kan jag vara ganska ledsen utan att egentligen vara medveten om det. Men så plötsligt upptäcker jag att jag är fruktansvärt hungrig. Min munhåla vidgas och vidgas tills hela mitt inre är som en enorm kall mungrotta, och jag är bara som ett tunt skal kring hungerhålan. Alla tankar försvinner och jag vill bara ställa mig och yla. Det finns inte ord för denna hunger. 

 Ja! för en bok om någon som tänker de där tankarna man själv tänker ibland.

Nå, var är han som tänker våldta mig? När blir det? Är det han eller han eller han? 

Jag har klarat mig så länge nu och det känns som om min skuld är stor. Jag har den där lusten inom mig som måste krossas. Jag måste lära mig. 

Är det kanske bättre att få det överstökat? Stiga in i en av de där bildarna som kryper längs trottoarkanten med dörren till framsätet på glänt?

 

 Ja! för ångesten som inte får finnas men som finns.

Lägenheten grodde snabbt igen. Jag satt där och lyssnade på radio. 

Man kan inte bli alldeles galen om man lyssnar på radio. Då vet man i alla fall att det finns andra människor någonstans, även om de ibland bara säger: "Bottenhavet och Norra Kvarken, ost sju till elva meter i sekunden", eller pratar om "de förbisedda algerna".

Ja! för 22-åriga tjejer som vill ha ett annat liv än ett hjärndött jobb som inte kräver några speciella egenskaper och inte ger mycket betalt, en pojkvän som inte bryr sig och tråkiga vänner. Ja! för en tjej som inte är nöjd med sin roll, men inte vet att det finns alternativ (jag när jag var 22).

Kamalas bok av Inger Edelfeldt

Ja ja ja ja ja!!

December i Norden-utmaningen

Snart börjar min föreläsning här på skolan. Efter den ska jag åka till biblioteket och kolla om de har Sjóns Skymningsinferno inne. I så fall lånar jag den, för december är Islands månad i Dantes biblioteks Norden-utmaning. Hoppas!

Nordiska utmaningen

På novembers tema Finland läser jag just nu Arto Paasilinnas Kollektivt självmord. 

När jag började läsa förvånades jag över hur ofräsch den kändes och kollade... innehållsförteckningen, tänkte jag skriva... Vad heter det? Informationen? Kommentarerna? Neeej... Där det står bokens originaltitel och utgivningsår och tryckår och sånt där?

Hjälp! Vad heter det!? Finns det något ord?

I alla fall så såg jag att boken var skriven 1990. Det känns mycket längesen. Ingen använder mobiltelefon, ingen använder internet, alla betalar kontant och det skickas mängder med fysiska brev. Kvinnosynen är stapplande och förutsägbarheten är passande nog c.a. 90 %.

Och så tycker jag inte att den är så rolig som jag hade fått intrycket av. Jag har inte skrattat en enda gång. Jag väntar mest på att berättelsen ska komma igång (har läst halva). Den är också mycket FINSKARE än jag trodde! Gubbig på nåt vis (hej hej fördomarna).

Jag skulle inte säga att den är dålig, den är helt enkelt bara ganska ointressant.

Läser "Den gyllene paviljongens tempel"

Varför är all japansk litteratur så mörk och psykisk? Alla dessa tillbakahållna känslor och svarta tankar. Desperation, död och vansinnet som bara väntar bakom husknuten.

Jag är visserligen inte förvånad när det ligger i kulturen att man inte ska visa känslor och inte göra bort sig. Det är klart att det skapar en massa issues och problem för folk. Problem som litteraturen måste behandla. Såklart. 

Lite jobbigt att läsa om det bara. Men är man japannörd så är man. Jag vill förstå.

Tematrio: Serier

Lyrans tematrio denna vecka är tecknade serier. Man tror kanske lätt att det bara finns Kalle Anka och Fantomen och Katten Gustaf i serievärlden, men det finns så mycket mer! 

Mina favoriter är:

1. Den norska serietecknaren Jason som har skrivit/ritat album som Vänta lite..., Du går fel väg och Järnvagnen. Vänta lite... är ett av mina favoritseriealbum nånsin. Stillsamt, melankoliskt, inte mycket text men djupt och vackert.

2. Nina Hemingsson. Behövs det en förklaring? Ok: för de fulsnygga bilderna, för feminismen, för intelligensen, för humorn och för ilskan som känns som min egen.

3. Tintin!! Spännande äventyr och barndomsminnen. Hade en period på gymnasiet då jag försökte samla på mig alla album på loppisar och antikvariat. Jag längtar tills jag har ett större boende så jag kan ha alla mina kära böcker och seriealbum hos mig...

Kärlek i kolerans tid

Nu är den utläst, Gabriel García Márquez storslagna verk Kärlek i kolerans tid. 

Jag har varit lite rädd för att läsa Márquez igen efter att ha läst Hundra år av ensamhet på gymnasiet och älskat den. Tänk om de andra böckerna skulle bli en besvikelse liksom! Men nu har tio år förflutit och minnet av Hundra år... har bleknat lite. Jag funderade på att läsa om den, men då tänkte jag att jag ännu hellre kunde passa på att läsa en annan bok av honom. Det gjorde jag rätt i.

Jag tror inte att jag någonsin har läst en sån episk kärleksbok förut. Man har ju läst lite chic-lit och Madame Bovary och en del poesi med ungefär samma inriktning, men jag tror inte att någon bok jag har läst har tagit itu med kärleken så grundligt som den här.

Boken är lång som ett helt liv, den är detaljerad, den är invecklad, den är rolig och sorglig om vartannat. Just när man tror att den är slut visar det sig att den precis har börjat. Den är självklart ett mästerverk. 

Jag vill egentligen inte säga så mycket mer, upptäck boken på egen hand och se vad den har att säga dig. Den är verkligen storslagen! Den är verkligen bra! Den får en att tänka över livet, universum och allting och skratta samtidigt.


---
Edit: Det här var för övrigt boken med ful framsida.

Utnämnd

För ett tag sen fick jag en blogaward från Boktagen med motiveringen:

"Uppbokad skriver inte inlägg så ofta, men när hon väl gör det är de genomtänkta och helt underbara. Vi har absolut inte samma boksmak men hennes recensioner får mig att vilja utmana mig själv. Kliva lite utanför den där ramen och upptäcka något nytt."

 

 

Fantastiskt fint!! Tusen tusen tack! Det värmde verkligen!

Själv är jag lite för stel och tillknäppt för att dela ut awards, men jag kan dela med mig av några favoritbloggar om ni vill: Finistere, Bookbirds, Tavi, Tokyo Green Space, Sea of Shoes.

Nordenutmaningen

Snart är det november. Jag har inte bestämt mig för om jag ska läsa Väinö Linna eller Arto Paasilinna. Båda slutar på linna, men vem ska det bli...?

En riktig kärleksroman

Jag känner ofta ett visst motstånd mot att skriva bokrecensioner på bloggen. Det har kommit allt eftersom. Det känns lite för mycket som i skolan för mig. Som nåt man gör för nån annans skull än för sin egen, om ni fattar.

Därför brukar jag inte göra det så mycket längre, fast jag vill ju ändå skriva om böckerna jag läser, såklart. Har upptäckt att man kan göra det medan man läser dem (wow). 

Kände att det var dags att säga något om boken jag läser nu, Kärlek i kolerans tid av Gabriel García Marqués, men den är så annorlunda upplagd att jag faktiskt tror att jag måste vänta med det tills jag har läst ut den. 

Jag kan säga att den är rolig än så länge. Och detaljrik. Och hemskt läsvärd. 

Återkommer!

Mitt liv i boktitlar

Sånt här kan jag inte motstå!! En enkät att besvara med hjälp av boktitlarna man har i sin hylla! Tyvärr insåg jag snabbt att min bokhylla är för liten. Fick inte fram ett enda vettigt svar utan att modifiera sanningen så jag tog mig friheten att svara med böcker som jag har läst. 

Från Bokstävlarna.

Hej! Hej

Vem är du? I am no one you know
Hur önskar du att du kunde vara? Korten på bordet
Vad gör du helst en ledig dag? The Inner Game of Music

Beskriv ditt favoritdjur. Rävungen
Hur ser du ut? Vita tänder
Beskriv ditt humör idag.  Flyga drake
Vad är viktigast i ditt liv?  Tillsammans är man mindre ensam
Vad är helt oviktigt för dig?  Kejsarn av Portugallien
Beskriv en plats du trivs på.  Under det rosa täcket
Beskriv något du tycker är vackert. Vilja växa
Vad längtar du efter mest just nu?  Simon och ekarna
Vad längtar du inte alls efter? Döden till mötes

Antar en utmaning för att få fart på bloggandet

Om det fortfarande är någon som läser mina ytterst sparsamma inlägg här på Uppbokad, så har ni märkt att det går för lång tid mellan dem. Men jag finns här och nu har jag antagit en bokbloggsutmaning för att styra upp det hela! 

Dantes bibliotek ordnar en nordisk läsutmaning inför nästa års bokmässa så kommer kommer att ha nordiskt tema. Tanken är att man ska läsa en nordisk författare i månaden enligt följande schema:

November: Finland
December: Island
Januari: Färöarna
Februari: Danmark
Mars: Norge
April: Åland
Maj: Finland
Juni: Island
Juli:  Grönland
Augusti: Norge
September: Danmark

Titlarna bestämmer  man själv och Sverige får inte vara med för att det är för lätt. Jag tycker det låter kul, jag har en del nordiska böcker som jag velat läsa och nu får jag ett bra tillfälle, samtidigt som en utmaning är en utmaning och man måste hålla den. Alla får vara med!

Utseendefixerad

Kom på mig själv med att inte vilja låna en bok på bibblan som hade en ful framsida. 

Det var inte det att jag dömde boken efter utseendet, jag trodde ju att den innerst inne var bra och kände att jag gärna ville läsa den, men jag blev så avtänd av det tråkiga omslaget att jag ställde tillbaka den i hyllan, gick varv på varv runt biblioteket i förhoppningen att hitta en snyggare bok som jag också gärna ville läsa, kom tillbaka, letade förgäves efter samma bok fast i en annan utformning, blev irriterad för att det inte fanns någon, gick några varv till, kom tillbaka, blev medveten om vad jag höll på med och blev tvungen att stanna upp och tänka över vem jag var. 

Jag är glad att kunna meddela att jag till slut kunde stå över min utseendefixering och lånade hem boken, som är precis så bra som jag hade på känn! Jag har nog till och med börjat acceptera omslaget nu. Det är lite gammalmodigt, men vem är inte det?

Lolita

I början av sommaren köpte jag Sara Stridsbergs senaste roman Darling River. Älskar Sara Stridsberg, men eftersom boken bygger på Vladimir Nabokovs Lolita ville jag vänta med att läsa den tills jag hade läst Lolita. 

Nu har jag gjort det. Jag var egentligen inte så sugen, tänkte att man nog inte kan tycka om en bok som handlar om en pedofil. Jag hade fel. Den var till och med rolig.

Jag upphör aldrig att fascineras av litteraturens självklara kraft att låta oss vara andra personer. Och jag upphör aldrig att känna tacksamhet för den, hur knepiga personer den än låter mig vara.

Nu är den sköna sommar här...

Jag trodde att jag skulle få tid och ork att blogga under sommaren. Jag hade fel. Mitt jobb i hemtjänsten har varit ovanligt påfrestande i år. Nytt ställe, det tredje hemtjänstföretaget jag jobbat på. Sämst hittills tyvärr. Gamlingarna var verkligen fina och gulliga och bra, men företaget var desto sämre. Förstår inte hur vårdtagarna kunde vara så toleranta som de faktiskt var.

Men nu är det över och jag känner för första gången på länge en liten svag lust att blogga.

Under sommaren har jag läst Bolaños De vilda detektiverna. En storslagen bok som är otroligt skickligt skriven. Den är uppbyggd på ett helt annat sätt än vad man är van vid. I bokens första och sista del, som utspelar sig 1975-76, följer vi huvudpersonerna, två manliga poeter från Chile och Mexico på deras jakt efter en gammal kvinnlig poet från 1920-talet, efter vilken det endast finns en dikt bevarad.

I bokens mittendel finns berättelser om dessa män och hela deras liv berättade av människor i deras omgivning. En fru, en vän, en fängelsekamrat, en väns väns pappa, en flickvän osv. Det är lite svårt att hänga med bland alla namn och berättelserna som hoppar fram och tillbaka i tiden, men bilden av poeterna blir alltmer komplex.

Att ge röst åt så många olika personer är, bara det, imponerande. Det är också imponerande hur Bolaño har låtit sina huvudpersoner vara till största del icke närvarande, samtidigt som de är bokens medelpunkt hela tiden. I del I och III finns till och med en annan karaktär som skulle kunna kallas för huvudpersonen, eftersom det är utifrån hans perspektiv vi ser och känner allt som händer.

Jag tror att den här boken är en ännu mäktigare och märkligare upplevelse för syd/centralamerikaner eller kanske bara spansktalande som har koll på sydamerikanska författare, för sådana förekommer ofta i boken. Det finns massor av namn och referenser som jag inte förstår. Det finns förklaringar längst bak, tack och lov, men det är inte samma sak som att förstå referenserna såklart.

De vilda detektiverna är en galen och annorlunda bok som utan tvekan kommer att bli en klassiker. Läs den!

Blindheten

Jag har läst ut Roberto Bolaños De vilda detektiverna och hunnit med att läsa José Saramagos Bindheten utan att ens ha bytt läser just nu-bild på bloggen. Pinsamt. 

 

Båda böckerna var riktigt stora litteraturupplevelser, men jag njöt mest av Blindheten. Jag gillar apokalyps-skildringar och när de dessutom är berättade av en fantastisk författare så blir man ju knäsvag. Jag kunde inte sluta läsa! Texten bara gick på och på, inte ett mellanrum, inte en radbrytning, dialogerna var inbakade i textflödet, men det gjorde inget. Man förstod precis vem som sa vad och med vilket tonfall ändå. Här och var blev den lite väl moralkakig tyckte jag, men ok då. Den är skriven så att alla ska förstå. Ja, vad ska jag säga mer utan att boken ska kännas sönderpratad? Den var ljusblå på utsidan och inuti var sidorna gulnade med tät text. 

Läs den!

Sommarenkät

Om du för en dag fick hoppa in i en bok, och leva där- vilken bok skulle du välja?

Hm, nu känner jag mig som att jag är tretton år, men min första tanke är faktiskt Harry Potter! Vore inte det roligt och spännande?

Vilken bok ska du börja på härnäst?

Det kommer nog att bli John Ajvide Lindqvists Lilla Stjärna. Den har legat länge brevid min säng och väntat.

Hur får du oftast boktips?

Ser vad som finns på hyllorna på Pocket Shop och på biblioteket. Min klassikerlista som jag försöker beta mig igenom ger mig också tips. Vänner och bekanta, bokblogar och dagstidningar kan också hjälpa.

Det är filmen ”Day after tomorrow” på riktigt och för att inte frysa ihjäl måste du hålla liv i elden. Vilka böcker offrar du till brasan?

Gammal kurslitteratur tror jag. Global Pop och Musiketnologi från musikvetenskap A får nog gå åt.

Aliens/robotar/en sekt tar över världen och bannlyser alla böcker utom en. Vilken tycker du ska vara den bok som sparas och varför?

Jösses... Nån slags visdomsbok tror jag för att inte allt ska gå helt åt helvete. Men jag har inte läst den. 

Jultomten hälsar på dig och säger att det aldrig mer blir någon jul om du inte skriver in dig själv i en bok. Vilken bok vill du vara med i och vad gör du därinne?

Jag skriver nog in mig själv i Dimitrij Gluchovskijs bok Metro 2033 Den sista tillflykten. Nej, det är nog inte en särskilt trevlig värld att vara i, men när jag läste den boken saknade jag en kvinnlig karaktär. Det fanns inte en enda! Bara en död mamma. Jag skulle vara den tuffa kvinnliga stalkern som kommer till huvudpersonens undsättning när han är ensam ovan jord och attackeras av monster.

Din favoritförfattare åker limo/skateboard/pulka förbi dig. Givetvis springer du efter. Vem är författaren och vad frågar du?

Det är nog Joyce Carol Oates och jag skulle bara fråga efter hennes autograf.  Jag har ingen rätt att gräva i hennes privatliv eller störa henne med dumma frågor.

Om du skulle skriva en egen bok- vad skulle den handla om?

Om att komma ur en kris tror jag. På något vis.

Vilken typ av böcker behövs det fler av?

Böcker om homosexualitet som faktiskt når ut till folk. Jag läser aldrig något om människor som är homo och jag läser ändå relativt mycket böcker från blandade genrer.

Finaste budskapet från en bok du har läst?

Kanske budskapet att se människor från Tove Janssons berättelse/novell om det osynliga barnet.

Grattis i efterskott Uppbokad!

Min blogg fyllde ett år här om dagen! Hurra!

I mitt allra första inlägg den 29 juni 2010 skrev jag det här: http://uppbokad.blogspot.com/2010/06/valkommen.html

Om man inte orkar läsa så handlar det om varför jag läser skönlitteratur och det gäller fortfarande. Under mitt första år som bokbloggare har jag läst extra mycket böcker och förstås fått upp ögonen för andra bokbloggar. Jag har varit lite olika mycket aktiv, den senaste tiden har det varit ganska glest mellan inläggen, det är jag medveten om, men jag tror och hoppas att var sak har sin tid. Snart kommer nog tiden för täta inlägg tillbaka.

En bok som jag inte visste fanns, eller jo en bok jag visste fanns men inte vad den innehöll, och tre andra.

Var på shoppingrunda (oplanerad) på Myrorna igår och kom ut med fyra pocketböcker. 

(Jag vill skriva nåt om hur farligt det är att gå in där eller på bokandlar i allmänhet och om pengar och sådär, men jag tror inte det behövs. Ni vet alla hur det är! Ångest och lycka på samma gång.)

Böckerna var dessa:

Blonde har jag länge vetat att jag måste köpa förr eller senare och kostar den bara en tjuga så måste man ju slå till. 

Moment 22 var snygg och jag vill läsa den. 10 kr. 

Det är fortfarande ingen ordning på mina papper. En Bodil som jag inte har läst! Hurra!

Priset på vatten i Finistère. Tredje gången jag köper den. En till ett bokbyte, en till mig och nu denna till min mamma som inte vågar läsa Bodil Malmsten igen efter att ha läst Nästa som rör mig. Men jag är säker på att hon skulle uppskatta loggböckerna så nu ska jag frälsa henne, har jag tänkt.

Började läsa Det är fortfarande ingen ordning på mina papper på en gång när jag kom hem. Jag trodde att det var en gammal bok, men den var bara från 2003. Skriven efter Priset på vatten..., när Bodil bodde i Finistère alltså. Den är en loggbok. Är den en loggbok? Kanske, kanske inte. Men "kapitlen" är korta och handlar om allt möjligt. De hoppar hit och dit. Som vanligt. Litteratur, Frankrike, grannar, språk, resor, apelsiner, Fältöverstens galleria, kärlek, utbildning. 

Livet?

Jag blir glatt överraskad av att det fanns en till sådan bok. Jag blir glatt överraskad över att någon mer än jag har häpnat över körkortsbokens litterära kvaliteter och livsvisdomar.

"Att körkortsboken är en bok om godheten anade jag inte alla de år jag var fotgängare och cyklist, fick bildörrar i magen, blev nerstänkt, prejad, påkörd och omkörd, men så är det. Körkortsboken är ett filosofiskt verk om den goda viljan och ädelmodet och dess visdom är större än Bibelns, Koranens och Torans tillsammans.

Trafiken är du, säger Körkortsboken.

Även den som har gjort rätt har del i situationen.

Det är aldrig ens fel att två krockar.

Självhävdelse och prestigetänkande är onda ting, står det skrivet.

Ingen blir en färdig förare utan erfarenhet och reflektion.

En bilförare har inga rättigheter, bara skyldigheter.

Att mogna till förare är att mogna till människa.

De tre gyllene reglerna är:

Ansvar, omdöme, hänsyn."

Sommar i p1!

Wee! Nu har listan kommit och det verkar bli mycket att se fram emot! Mark Levengood, Maria Wetterstrand, Martin Fröst, Babben Larsson, Yukiko Duke, Barbro Lindgren, Håkan Juholt, Lars Ohly, Karl Ove Knausgård och Torgny Lindgren till exempel.

Men personligen ser jag allra mest fram emot Sara Stridsberg och Olof Wretling! Wow!

Förlust

Jag skulle vilja blogga flitigt. Skriva om Metro 2033 som jag nyligen läst ut. Den var bra. Men efter mitt våruppehåll tycks jag ha tappat självförtroendet och litar inte längre på min skrivförmåga. I stället tar jag kort på blommor till min påbörjade blomsamling. Jag ska hitta alla som finns i min flora. Eller fler.

Hundkex - check!

Le metro

Förresten, vore det inte fantastiskt om John Ajvide Lindqvist skrev en läskig roman om Stockholms tunnelbana? Tror jag ska tipsa honom om det...

Sommarlovet firas med

 

Jaaa!! Nu har jag äntligen fått sommarlov! Jag förstår det knappt riktig, men så är det! Nu har jag äntligen tid att ägna åt bloggen och bloggläsande och framför allt bokläsande! Åh, ljuva tider!

Sommarlovspresenten åt mig själv inhandlades på Pocket Shop i förmiddags.

Sara Stridsberg Darling River, Dimitrij Gluchovskij Metro 2033 och Robert Bolaño De vilda detektiverna. Hurra hurra hurra! 

Jag har nästan läst ut novellsamlingen av Tjechov som jag skrev om i förra inlägget. Framåt slutet kom det några fantastiskt fina noveller som höjde samlingen några snäpp. Jag har redan tjuvstartat på Metro 2033, den verkar spännande och härlig att läsa. Jag är väldigt svag för apokalyps- och den-sista-människan-på-jorden-filmer, men har aldrig riktigt läst någon bok i genren förut. 

Ska nog läsa lite nu faktiskt. Yay! Äntligen!

Jag läser

Jag läser Utvecklande ledarskap av Eva Rusz. Den handlar om att bli en bättre kursledare, men jag gillar den inte nåt vidare. Den är på en för låg nivå, jag har redan läst allt det där under min utbildning. Och det är väl bra i och för sig. Bra att jag har lärt mig saker. 

Dessutom ger den inte så många handfasta tips på hur man gör för att vara en bra kursledare, utan bara tips som att det är bra med avslappning och positiva tankar. Och så är den lite för idrott- och tävlingsinriktad för min smak. Lite för mycket "så gör du för att lyckas". 

Fast utan knepen.

Jag läser också sporadiskt novellsamlingen En okänd människas berättelse av Anton Tjechov. Just nu passar en novellsamling ypperligt. Man kan ta en novell innan man ska sova nån kväll när behovet av skönlitteratur blir för tryckande. Men sen är det ok att det tar lång tid tills man läser nästa gång, man behöver ju inte minnas och hålla reda på någon handling för att hänga med. Jag känner snarare att uppehållen gör så att jag uppskattar varje novell mer när jag läser dem. Det är fördelaktigt att bara ta en åt gången. 

Jag gillar de flesta av novellerna, fast vissa känns lite som skrivövningar. (Om man får säga så om Tjechov...?) Jag tycker det är tråkigt när själva kärnan eller problemet i berättelsen är uppenbar. Jag menar, när man känner att han måste ha tänkt "Ok, nu skriver jag en novell om vad som händer när en människa är riktigt hungrig" och "Ok, nu skriver jag en novell om vad som kan hända när två personer möts som inte har sett varandra på väldigt länge och som båda har förändrats".

Men jag gillar detaljerna mycket. Personers utseende och karaktärsdrag skildras noga, det är uppfriskande för mig. 

Till sist läser jag mitt senaste bokinköp från Japan, Kyudo Manual volume 1. Den behandlar det japanska bågskyttet i detalj och är nog bara intressant om man, som jag, är en kyudo-nörd.

Snart sommarlov, snart sommarlov, snart sommarlov

Andas in, andas ut. En sak i taget. 

Betar av på listorna. Ringer, mailar, möter, spelar, övar, styr och ställer. 

Nu ska jag försöka varva ner med senaste Babel. 

Snart sommarlov!

Vackra vita vår

Vårnatt

Vackra, vita vår
Du, som på stjärnlyst strimma
Tyst över vägarna går,
Laätt genom nattens dimma,
Du, som ger växt och grodd,
Du, som ger sol och grönska,
Skänker, blott du blir trodd,
Hjärtana allt vad de önska.
Strö nu med fulla fång
Dagg och doft på färden,
Gnistor, glömska och sång,
Allt som förnyar världen.
Men, o milda vår,
Minns, att du bärer förhoppning
Ock för det, som aldrig får
Mera tänka på knoppning.
Dröm, som i kamp blött slut,
Löften långsamt förbrunna
Trådar, som sakta nötts ut,
Hur fast de en gång varit spunna,
Strängar som oförmärkt brustit,
Men länge måst skälva,
Tankar, som stridit och värkt,
Tills de levt över sig själva.
Alla de vänta på dig,
Vänta till vila bli burna,
Längta från uttrådd stig
Att varda aska i urna.
Vackra vita vår,
Gjut din lycka kring staden,
Men där du strålande går,
Glöm ej de vissna bladen.

-Oskar Levertin

Ett helt vanligt inlägg

Vita bergens barn tar tid att läsa ut! Den är tjockare än man kan tro. Texten är liten och varje sida är mycket välfylld. Och just nu är jag i en del som är inte så mycket roman som historiebok, det vill säga inte lika lättläst för mig. Jag har aldrig varit bra på att läsa faktaböcker.

Men en sak som boken gör med mig är att jag blir sugen på att göra en utflykt till Söder för att titta på områdena där den utspelar sig. Man känner nog inte igen mycket ifrån boken, men det vore ändå roligt att se. 

Jag minns också att jag ibland har gått förbi skyltar inne i stan med rubriken Det litterära Stockholm och jag tänker att det vore roligt att utforska dessa. När jag har skrivit klart detta inlägg ska jag googla efter en karta så att jag kan göra en vårutflykt när jag blir frisk (jag är sjuuuk!).

Jag är jättesugen på att läsa en massa olika böcker, men mest bara att börja på en ny bok, vilken som helst, för att jag har hållt på med Vita bergens barn i minst en månad nu. Jag kan till exempel tänka mig:

José Saramago - Blindheten

Joyce Carol Oates - A Widow's Tale

Neil Gaiman, som jag ännu inte har läst något av

Men egentligen har jag ju inte tid att läsa skönlitteratur nu. Terminen börjar dra ihop sig och kurslitteraturhögen börjar riskera att falla över om jag inte tar tag i den snart. Jag måste verkligen skynda mig att läsa ut Fogelström och börja plöja metodiklitteraturen. Men i sommar! I sommar...

Emma på antikvariat

Igår var jag på väg till jympan. Det regnade. Jag gick i raskt tempo i mina mjukisbyxor, springskor och min anorak med huvan uppfälld, nedför Sveavägen. Så gick jag nästan förbi ett antikvariat. Det var söndag och ändå var ÖPPET-skylten ute och dörren lite på glänt. Jag gick in.

Det var litet och högt i tak och bokhyllor över hela väggarna. Jag såg en massa vackra, bra böcker som jag ville ha, men jag tänkte att det nog var ganska dyrt. Mannen som ägde butiken fångade in mig på en gång. Frågade vad jag letade efter, vad jag gillade. Jag var undvikande, han var envis. Till slut frågade jag vad Japans historia som stod i fönstret kostade. 

"Den där? Den är modern, var fick jag den ifrån...?" sa han. "Ja justa så var det... Tja, vad ska jag ta för den? Du kan få den för 120."

Jag hade verligen inte tänkt att köpa nån bok för 120 kr så jag tittade på den en stund och lämnade sedan tillbaka den. 

"Vadå, vill du inte ha den?" sa han. "Varför inte då?"

"Nej, jag tyckte det var för dyrt" sa jag. 

Han lutade sig tillbaka i sin stol och fnös.

"Haha, jaså det är en fräck tjej som har kommit in idag? Jaha, hur mycket tycker du att den är värd då?"

Jag tyckte att det började bli roligt och tänkte, aha inga fasta priser? Så jag såg honom i ögonen och sa 

"80."

"80!?" utbrast han misstroget och gned sig om hakan.

Och sen

"Ok, du får den för 80. Jag tjänar så lite på det ändå, jag tycker bara det är roligt att sälja böcker".

Sen försökte han sälja några fler japanska böcker till mig, men de hade jag redan läst som tur var.

Jag kan varmt rekommendera Antikvariat Oceanen på Sveavägen i Stockholm. Gå dit och köp en bok och gör honom glad, men pass på! Han är försäljare ut i fingerspetsarna och kommer inte att ge upp förrän du har köpt minst en bok.

Radiocirkeln.

Har nu lyssnat på de två första avsnitten av P1:s bokcirkel om Murakamis Fågeln som vrider upp världen. Det är Babben Larsson, Johanna Thydell och Lars Gustafsson som läser och pratar om boken. Jag gillar det mycket. Jag läste boken i början av året och tycker det är väldigt intressant att höra vad de säger om boken och att få lite nya infallsvinklar och tankar. Det är också kul att höra hur de spekulerar i hur boken ska fortsätta eftersom de bara har läst fram till en viss sida varje gång. På måndag sänds det tredje avsnittet, det ser jag fram emot.

Lyssna här: http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3349

Hysteriskt

Jag har en galen vecka där lektioner och jobb går i ett och jag nästan inte har tid att fundera över när jag ska hinna handla och tvätta kläder. Men idag på tåget till en sommarjobbsintervju och förra veckan medan jag vaktade prov och på kvällarna i sängen läser jag Vita bergens barn och mår bra.

Bortskämd på bloggkväll

Igår var jag på en bloggafton arrangerad av Alfabeta förlag och Skugge & Co. Det var på mysiga Bellmansmuséet på Långholmen, vi fick god mat och gott fika, fick lyssna på två sjukt söta pojkar som spelade musik, fick höra Lo Kauppi läsa högt ur kvällens bok (Sanningen om Alice av Rebecca James), fick se en Youtube-hälsning från författaren och fick en helt galen goodie-bag:

Det var en trevlig kväll. Tack Lotta för sällskapet!

Ut ur skalet

I kväll ska jag gå på min första IRL-aktivitet helt i egenskap av bokbloggare. Och jag ska gå dit med en annan bokbloggerska som jag ännu inte känner. Spännande! Jag ska träffa andra bokbloggare och säga att min blogg heter Uppbokad och vi ska alla prata om böcker och bloggande eller nåt jag vet inte.

Man får i alla fall mat och vin. 

Jag har inte riktigt kommit ut som bloggare än. Det är bara en av mina vänner som vet om bloggen och ingen i min familj. Om nån av dem skulle fråga vad jag ska göra i kväll skulle jag inte veta vad jag skulle säga. Hej jag är 26 år och står för mina åsikter och handlingar! 

Jag ser det i alla fall som ett stort framsteg att jag ska gå dit i kväll och visa vem jag är. Heja! Vi ses.

Novelltrio

Lyrans tematrio från 7 mars handlade om noveller. Jag vill tipsa om dessa mina favoritnovellsamlingar:

*Miranda Julys Ingen hör hemma här mer än du. Skruvat, roligt och vackert.

*Thorsten Jonssons Fly till vatten och morgon. Kriminalnoveller med verkliga svenska, svårmodiga förlagor från 40-talet. 

*Joyce Carol Oates. Det är svårt att välja bara en novellsamling... Jag vet inte om jag ska ta I am no one you know, Where are you going, where have you been? eller Heat and other stories. Välj du!

Serieutmaningen

I början av året anmälde jag mitt intresse för den här utmaningen hos Bokpaula. Man ska helt enkelt läsa nästa bok i en serie som man har påbörjat. Jag har flera serier påbörjade så därför hoppade jag på utmaningen. Nu har jag precis läst ut Lian Hearns The Harsh Cry of The Heron i serien om klanen Otori vilket innebär att jag bara har en bok kvar i den serien. Känns bra! 

Nästa bok jag kommer att läsa är sista delen i Per Anders Fogelströms "barnen-serie", Vita bergens barn.

Torsdagsfynd

Blindheten har jag velat läsa länge och så låg den bara där och skrek på Emmaus. Och Tjechov är ju en sån där som man bör läsa och jag gillar noveller. 10 kr styck. 

Ja, det var bra.

I går kväll var jag, min käre far och 598 kulturtanter och såg och hörde uppläsningsföreställningen Enligt Bodil Malmsten på Södra Teatern i Stockholm.

(Fast först åt vi jättegod mat på en fancy restaurang. Åååh, vad god mat kan göra mig lycklig!)

Jag blev alldeles pirrig i hela kroppen när ridån gick upp och jag såg Bodils gestalt i mörkret på senen och jag förstod att det faktiskt var hon, där, i samma rum som jag, en riktigt människa. När hon sen började prata blev hon förstås sitt proffessionella och inrepeterade jag, som man måste vara på scenen, men den där inledande glädjen har stannat kvar hos mig. 

Första akten handlade om svek och Bodil läste fritt ur Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån, För att lämna röstmeddelande tryck stjärna och Nästa som rör mig. Det var så kul att få höra henne själv läsa ur böckerna, höra hur hon betonade, och vad. Jag var glad att jag såg till att läsa För att lämna... och B-ställningar innan föreställningen.

I andra akten läste hon ur loggböckerna, dikterna, novellerna och Mitt första liv. Allt var bra. Hon var snygg och rolig och smart som vanligt. Hon är min idol för alltid! Måste läsa allt jag ännu inte läst.

I pausen såldes jättefina upplagor av böckerna, som jag såklart inte hade råd att köpa fast jag verkligen ville ha dem alla att pussa på hemma. Moäää! Men jag köpte i alla fall en affish till en av mina kala väggar.

Gå och se föreställningen om du har chansen! Den spelas inte bara i Stockholm!

Bodil. Igen.

Jag har köpt en bok på rean! Jag vet inte hur länge sen det var jag köpte en ny, inbunden, skönlitterär bok åt mig själv senast.

Högstadiet? 

Det är ju så dyrt vanligtvis och det finns ju så mycket böcker på biblioteket och på second hand-affärer. Nya böcker känns inte så motiverat för mig att köpa. Då lägger jag hellre pengarna på en eller två nya skivor som man kan lyssna på igen och igen.

Men nu var det faktiskt värt det! Det är en bok som är vacker, med bilder och tjockt, handgjortaktigt papper och det finns ett bokmärkesband och en snodd som håller ihop boken. Dessutom är den skriven av Bodil! En av mina favoritförfattare och förebilder i livet, och texten är av det slag som jag faktiskt kan tänka mig att läsa igen och igen. 

 

Boken har dessutom hemliga fickor vid pärmarna där man kan lägga nåt fint. En blomma, ett vykort, ett meddelande? Särskilt bra om man ger bort boken som present!

Nu ska jag sluta vara creepy och inte skriva några fler inlägg om Bodil Malmsten förrän jag har varit och sett/hört henne på onsdag.

Lite mer inför

Av någon anledning något av det vackraste jag har hört på länge. Det rör sig ända inne i hjärteroten.

Inför "Enligt Bodil Malmsten"

 Jag var på fina Stadsbiblioteket igår och lånade två böcker av Bodil Malmsten. Jag ska förstås gå på hennes föreställning nästa vecka och kände att jag ville läsa några fler av hennes böcker innan dess. Det blev För att lämna röstmeddelande tryck stjärna och B-ställningar. För att lämna... är redan utläst. Den var riktigt bra! Hon kan verkligen fånga olika personers röster. Ok, hon är ju författare, men jag har nästan bara läst hennes loggböcker och hennes självbiografi Mitt första liv där hon skriver som "sig själv", med sin egen röst. Och bloggen förstås! 

Jag har också läst Den dagen kastanjerna slår ut... som var väldigt välskriven, men som var ganska jobbig läsning för mig då. Så jag har egentligen inte varit så sugen på att läsa något annat än hennes egen röst som är så smart, självständig, inspirerande och rolig. Men nu förstår jag att det kan vara värt det. Hon är en fantastiskt bra författare! Gud vad jag ser fram emot Enligt Bodil Malmsten nästa vecka! Ska lite otippat gå med min pappa som tydligen tycker att hon är intressant. Vet inte om han har läst något av henne dock...

Jag tittade även in på Internationella biblioteket i jakt på en bra plats att sitta och läsa på (Det fanns bara EN mysig fåtölj på hela biblioteket! Den var upptagen.). Där sålde de ut böcker. (Det verkar förresten vara nån trend? Säljer alla bibliotek ut böcker vid den här tiden på året kanske?) Jag köpte två japanska barnböcker som jag förstås inte kan läsa (än), men jag förstår i alla fall titeln på den ena.

Den här förstår jag bara halva titeln på men den har fina bilder.

 

Bokmalsmode

Nu är det modeveckor igen. De stora modehusen och märkena presenterar sina höstkollektioner i New York, London, Milano och Paris fram till mitten av mars och jag sitter som klistrad på style.com. Jag tycker om att titta på bilderna från visningarna, se vad mina favoritdesigners har gjort och bli inspirerad att använda mina kläder på nya sätt. 

Extra kul blir det när mitt intresse för kläder kombineras med mitt intresse för böcker! Här är några extra nördiga modebilder:

Alice + Olivia

Creatures of The Wind

Chris Benz

#100 - text som inte går bort.

Hurra! Inlägg nummer 100!

Min syster skaffade nyligen en tatuering. Hon lät få ett ord skrivet på handledens insida. Det blev väldigt fint och jag som aldrig har förstått grejen med tatueringar börjar känna att det på vissa sätt vore ganska kul att ha en. Om jag hade en tatuering skulle den se ut nånting sånt här, fast den skulle sitta på ryggen. Tyvärr når jag inte att skriva på min egen rygg. 

Stephin Merritt - del 5

Det här är sista delen i min lilla Stephin Merritt-hyllning.

I wish I had an evil twin 

running 'round doing people in

I wish I had a very bad

and evil twin to do my will

To cull and conquer, 

cut and kill

Just like I would if I weren't good

and if I knew where to begin.

Down and down he'd go

how low no one would know

Sometimes the good life wears thin

I wish I had an evil twin

***

"Caution caution caution!

To prevent electric shock

do not do not do not remove cover

No user serviceable parts inside.

Refer service to qualified service personell."

Let this be the epitaph for my heart

Cupid put too much poison in the dart

***

You know me
I take nothing seriously
I can see a laughing face in every willow tree
But I'd rather be the queen at the guillotine
In a bloody insurrection
I would rather be king when the rooks take wing
Than be losing your affection

Från I Wish I Had an Evil Twin, Epitaph For My Heart och Losing Your Affection.

Nej, nu får jag skärpa mig.

Nu får jag komma ur det här bloggvakuumet! Förlåt mig så väldigt mycket, kära läsare!

Jag kan tydligen inte riktigt slita mig från mitt japantema som jag körde i höstas. Har nyligen läst ut Fågeln som vrider upp världen, som var jättebra, och har nu börjat på sista delen i Otori-serien av Lian Hearn. Väldigt olika böcker, men med Japan som gemensam nämnare. 

Ett ord.

Här är en skojig enkät som jag hittade hos Bokstävlarna. Man får bara svara med ett ord!

 

1. Var är din mobiltelefon? Sängen
2. Var är din andra hälft? Okänt
3. Ditt hår? Uppsatt
4. Din mamma? Skogalen
5. Din pappa? Familjefader
6. Det bästa du vet? Vänner
7. Din dröm i natt? Killar
8. Din dröm/ditt mål? Harmoni
9. Rummet du är i? Mitt
10. Din hobby? Kyudo
11. Din skräck? Ensamhet
12. Var vill du vara om sex år? Närmare
13. Var var du igår kväll? Hemma
14. Vad är du inte? Tjock
15. En sak du önskar dig? Smärtfri

16. Var växte du upp? Dalarna
17. Det senaste du gjorde? Ringde
18. Dina kläder? Jeans
19. Din tv? SVTPlay
20. Ditt/dina husdjur? Hädangångna
21. Din dator? PC
22. Ditt humör? Trött
23. Saknar någon? Visst
24. Din bil? Framtidsprojekt
25. Något du inte har på dig? Handskar
26. Favoritaffär? Japansk
27. Din sommar? Jobb
28. Älskar någon? Självklart
29. Favoritfärg? Mörkblå
30. När skrattade du senast? Skolan
31. När grät du senast? Begravning