Jag känner på nåt vis att jag som musiker och musiklärare har en plikt att delta i den här utmaningen från En bokcirkel för alla! Varje vecka presenteras en musikgenre, låt, artist eller skiva som man helt fritt får associera till litteratur.
Och denna vecka är ämnet: ABBA.
Åh ABBA! Mina första egna idoler! Det började när jag var åtta år och mina två bästa kompisar lyssnade på dem, sjöng på deras låtar och frågade om jag också gillade dem. Och jag vågade inte säga att jag inte visste vilka de var så jag sa ja. Sen gick jag hem och frågade mamma. Hon hade The Visitor på LP och Voulez Vous på kassett som jag började lyssna på i hörlurar innan jag skulle sova.
Och plötsligt bara älskade jag dem. Det där soundet! Det där tonspråket! De där rösterna! Texterna! Sångerna som liksom smälte in i min kropp och blev en del av mig. Som bitar jag inte visste att jag hade saknat förrän de föll på plats. Musiken.
Än idag är ABBA speciella för mig. Jag kan sitta på ett tåg och höra att någon lyssnar på musik i hörlurar någonstans, ni vet, man hör en bas eller trummor lite sådär i bakgrunden, och så plötsligt bara veta: det är ABBA. Exakt det där vibratot på rösterna är Agneta och Fridas. Eller exakt den där basgången är från en ABBA-låt. Det måste det vara! Och så lyssnar man lite noggrannare och jo... visst är det Super Trouper allt.
Så, litteraturen då? Eftersom jag började lyssna på ABBA på lågstadiet tänker jag på de böcker jag läste då, och starkast minne har jag av Fem-böckerna av Enid Blyton. De var så spännande! Jag minns att jag blev så besviken när jag insåg att författaren var kvinna, för jag hade verkligen föreställt mig Enid som man.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar