tisdag 4 januari 2011

Stephin Merritt - del 1


  Världens bästa låttextförfattare är enligt mig en sur och enstörig amerikan som heter Stephin Merritt. Han driver banden The Magnetic Fields, The Future Bible Heroes och projektet The 6ths. Utöver det gör han soloprojekt, musikaler, filmmusik och säkert tusen andra saker också. Han är hemskt produktiv helt enkelt. Hans texter är roliga, bittra och ibland vackra så det gör ont i hjärtat. Härmed påbörjar jag en liten hyllningsserie med några av mina favorittexter av honom.





I don't want to get over you

I don't want to get over you
I guess I could take a sleeping pill and sleep at will 
and not have to go through what I go through
I guess I should take Prozac, right, 
and just smile all night at somebody new
Somebody not too bright, but sweet and kind
Who would try to get you off my mind
I could leave this agony behind
Which is just what I'd do if I wanted to, 
but I don't want to get over you.

'Cause I don't want to get over love
I could listen to my therapist, pretend you don't exist
and not have to dream of what I dream of
I could listen to all my friends and go out again 
and pretend it's enough
Or I could make a career of being blue
I could dress in black and read Camus
Smoke Clove cigarettes and drink vermouth,
like I was seventeen, that would be a scream
but I don't want to get over you.

söndag 2 januari 2011

Vill läsa

Kände verkligen på ett brutalt sätt att det var ett nytt år i förmiddags när jag hittade mitt första silver-hårstrå någonsin efter årets första dusch. Hjälp!

Men jag bestämmer mig för att se det som ett tecken på mognad, självförtroende och visdom och klistrar in det i dagboken. 

Det här är böcker som jag verkligen ser fram emot att läsa just nu. Kanske i år?
Lilla Stjärna - John Ajvide Lindqvist
Blonde - Joyce Carol Oates
Strage Text - Fredrik Strage
Glitterscenen - Monica Fagerholm
Lolita - Valdimir Nabokov
Darling River - Sara Stridsberg
Fågeln som vrider upp världen - Haruki Murakami


Det här är annat som jag också vill läsa, men inte lika desperat:
Blindheten - José Saramago
Pestens tid - Stephen King
Vad jag pratar om när jag pratar om löpning och
1Q84 - Haruki Murakami
Iliaden och Odyséen - Homeros
Vita bergens barn - Per Anders Fogelström
His Dark Materials - Philip Pullman
Bounjour Tristesse - Francoise Sagan
Fler japanska författare
Något av Alice Munro på engelska

fredag 31 december 2010

Årsberättelse 2010

2010 är slut. För mig har det varit ett väldigt händelserikt år och framför allt ett år av stor självständighet. 

Ur bok- och läsperspektiv har året varit såhär:

Det största?
I maj eller juni läste jag ut ännu en bok som jag ville berätta om för hela världen för att den var så bra, men eftersom de flesta av mina vänner inte läser så mycket böcker mottas mina entusiastiska tips alltid med mycket svalt intresse. Detta blev så pass frustrerande i och med utläsandet av Den Underbara Boken i maj eller juni, att jag startade den här bokbloggen för att kunna nå ut till någon som var lite mer intresserad än mina obildade vänner.

I början kändes det ovant och lite läskigt att skriva sina åsikter så att alla kunde se, men sen märkte jag att bokbloggosfären är en extremt vänlig och välkomnande plats. Nu känner jag mig ganska hemma och bloggen börjar bli som en kär vän. Och det är så gott som bara tack vare er, kära läsare!

De bästa.
De 5 bästa böckerna jag läste under år 2010 är:
  1. Kafka på stranden - Haruki Murakami
  2. The Wayward Bus - John Steinbeck
  3. Fly till vatten och morgon - Thorsten Jonsson
  4. Hanteringen av odöda - John Ajvide Lindqvist
  5. Aniara - Harry Martinson

Kafka på stranden vinner faktiskt i år. Det är den bästa bok jag läst hittills av Murakami, den är intelligent, japansk, känslosam, rolig, vacker och allt det som jag gillar med en bok. 


The Wayward Bus är den bok jag läste i maj eller juni som indirekt fick mig att starta bloggen, så tack till den! Jag hade aldrig förut läst något av Steinbeck, jag bara råkade stöta på boken på biblioteket och eftersom ett band som jag gillar (The Magnetic Fields) har en skiva som heter just The Wayward Bus blev jag nyfiken. Den är verkligen ett mästerverk. Den utspelar sig under en dag i västra USA på en liten diner ute i ingenstans som ägs av en mexikansk man och hans fru. Mannen äger också en buss som han kör mellan två större hållplatser. Boken handlar om människorna på det lilla caféet/verkstaden. Deras tankar om sig själva och om varandra. Jag tyckte särskilt mycket om ett kapitel mitt i boken som helt är ägnat åt att beskriva frun som, när mannen har åkt iväg med bussen och gästerna och hon blir helt ensam på caféet, drar ner persiennerna, vänder fram Stängt-skylten och går lös på fikets sprithylla för att dränka sina sorger. Man kan riktigt känna den där fyllan ta form i hennes kropp, från den första, glädjande rosen på kinden till den sista spyan innan hon däckar bland omkullvälta stolar och utspillda cornflakespaket.


Fly till vatten och morgon var också ett sånt där biblioteksfynd som bara stod där i pockethyllan och ropade på mig utan att jag hade hört talas om vare sig titeln eller författaren förut. Det som fångade mig först var nog titeln. Visst är den vacker? När jag sen såg hur gammal boken var (1941), att den var svensk och att den var utgiven i nån sån här klassiker-serie så tänkte jag att den nog kunde vara något för mig. Den består av tio noveller som var och en skildrar brottslingar och brott. På ett sätt är boken väldigt svensk, naturen och människorna är helt klart svenska, men på ett sätt är det ganska amerikanskt skrivet och handlingarna är för mig ganska amerikanska. Alla berättelserna bygger dock på verkliga händelser.


Hanteringen av odöda har blivit min favorit av John Ajvide Lindqvist. Jag är så glad att jag ännu inte har läst Lilla Stjärna än. Den läsningen ser jag fram emot i sommar!


Aniara av Harry Martinson är en bok i en klass för sig som jag skulle behöva läsa flera gånger för att verkligen ta till mig, men de delar jag förstod var fyllda av en väldigt särskild stämning. En slags tjock sorgsenhet och längtan som jag inte försår hur man kan lyckas med att förmedla i ett så litet format som boken är. 

Ni kan förstås läsa mer om vad jag har läst år 2010 i högerspalten.

Statistiken.
  • Under året har jag läst 41 böcker, vilket ger ett genomsnitt på 0.8 böcker i veckan.
  • 14 böcker var skrivna av svenska författare. 
  • 14 böcker var skrivna av kvinnliga författare och 26 böcker var skrivna av manliga författare. En bok var skriven av både en kvinnlig och en manlig författare.
  • Jag läste böcker av 28 olika författare, av dessa var 20 män och 8 kvinnor.

Jag har läst mer detta år än något annat år sedan jag började notera år 2001 och det beror jättemycket på bloggen. Jag har tänkt mer på böcker och mitt läsande sedan jag började blogga, och det är peppande att läsa om andra som också tycker om böcker så mycket som jag.

Det nya året.
Jag vill gärna fortsätta att utveckla mitt bloggande, just nu har jag börjat fundera på en ny, snyggare layout för bloggen. Det vore kul med något lite mer personligt nästa år. 

Om jag inte får katastrofalt mycket att göra i skolan nästa år, kommer jag säkert att läsa i samma takt som det här året, det finns ju så många böcker att läsa!

torsdag 30 december 2010

Hemma igen

Över jul var jag hos mina föräldrar. Fyra dagar hos pappa med familj, fyra dagar hos mamma med man och sen tillbaka till pappa en dag för begravning av min käre farfar med hela tjocka släkten. Julmat i mängder, massa julklappar förstås, påfrestande gamla familjeroller man inte slipper undan, lek, stoj, skratt, stök och lite bråk och framför allt inte en lugn stund. Precis som det ska vara. 

Det är så skönt att vara hemma. 

Från pendeltåget gick jag rakt in på pizzerian nere på hörnet. Höll på att inte komma in genom dörren med alla mina väskor och kassar och flöjter. Beställde en pizza, släpade upp all min packning, gick på toa, sprang ut och hämtade pizzan och skönk sen ner i min stora fåtölj med ett avsnitt av min senaste anime (Cardcaptor Sakura) och drog världens nöjdaste suck över att vara tillbaka till mitt eget igen.

I morgon är det nyår, men jag tänker bara sitta hemma och kolla på en film och låtsas som det regnar. Jag har ingenstans att vara, ingen fest att gå på, inga vänner i stan och jag pallade inte att stanna hos föräldrarna EN DAG TILL. 
Det blir säkert mysigt. Jag har varit själv ett år tidigare och det gick ju bra.
Förträffligt. 
Det blir mysigt.

tisdag 28 december 2010

Bättre utmaning för mig under 2011

Jag har anmält mitt intresse för att vara med i Trilogiutmaningen hos Bokmärkt, men jag har hittat en mer passande utmaning för mig hos Bokpaula. Mer passande för att jag har flera påbörjade serier på gång men som inte riktigt passar in i trilogifacket. 

De serier jag vill läsa vidare på är dessa:
  • Philip Pullman His Dark Materials (1/3 oläst)
  • Lian Hearn Serien om Otori-klanen (2/5 oläst)
  • Per Anders Fogelberg Barnen-serien (1/3 oläst)
  • Alexander McCall Smith Damernas detektivbyrå (7/10 oläst)

fredag 24 december 2010

Jamen god jul på er!

Blogga på julafton känns mycket seriöst! Familjen sitter och kollar på Kalle Anka, men jag sitter här och nördar. Hehe. 


Ville bara önska en god jul till er alla! Jag ser fram emot att göra en sammanfattning av mitt 2010 här på bloggen snart, men än är det ju några dagar kvar av året så det får vänta lite.

Hoppas ni också har en fin, vit och kall julafton!

måndag 20 december 2010

Tävla lite

Bestämmer mig för att vara med i Barnboksbloggens tävling, för de tre böckerna man kan vinna verkar faktiskt bra. 

Så mitt officiella uttalande är: Jag tävlar om ett bokpaket hos Barnboksbloggen!

söndag 19 december 2010

Snösöndag

Snön vräker ner. Jag pluggar in lämpliga kanji-tecken och njuter av ledigheten.

fredag 17 december 2010

Om Aniara.

Jag har precis läst ut Aniara av Harry Martinson som är aktuell nu eftersom den gått som föreställning på Stockholms Stadsteater under hösten. Det hjälpte mig faktiskt att läsa den. Jag har vetat om boken i åratal, men jag har känt att den nog är lite för svår och otillgänglig för mig, därför har den fått vänta. Men så gick den upp som teaterföreställning och jag har fått känslan av att det har gått bra för den? Dessutom har jag sett boken på flera bokbloggar under hösten så då tänkte jag, Kan de så kan väl jag! och gick och lånade den på biblioteket.

Den var lite sådär svårtillgänglig som jag trodde. Ungefär som Faust, som ju också är på vers och har en massa dolda undertexter som man liksom bara känner lukten av, man anar att de är där, men man ser dem aldrig, för den där dimman man har i hjärnan är för tjock.


Fast ändå, vilken bok! Jag förstod ändå tillräckligt mycket för att ta till mig budskapet. Det helsvarta omslaget passar mycket bra, för när man läser känner man verkligen tyngden av den där oändligt stora, svarta, tomma rymden som Aniara seglar igenom utan mål och mening. Och man känner hur samma svarta tomrum breder ut sig inom människorna ombord på rymdskeppet som aldrig mer kommer att komma hem till Jorden. De där människorna som har kommit ur kurs och utan att kunna göra något åt det bara åker längre och längre ut i rymden. De vet att det inte finns någon räddning, de vet att de kommer att dö där. Åren går och de försöker fylla sina liv med mening, men det finns helt enkelt ingen mening utan Moder Jord, utan andra människor och utan någon stans att ta vägen.

Aniara får en att börja tänka på stora frågor och det är välbehövt. Tack Harry Martinson för att du skrev den här boken!

tisdag 14 december 2010

Trilogiutmaning, passande!

Bokmärkt har startat en trilogiutmaning. Den går ut på att man ska läsa en trilogi eller tre böcker i en serie under ett kvartal. Eftersom jag precis har läst ut första delen i Philip Pullmans trilogi His Dark Materials så passar jag på att hänga med. Jag tänker också se till att äntligen läsa sista delen i Per Anders Fogelströms "barnserie", Vita bergens barn. Fast den är egentligen utanför utmaningen eftersom jag läste de två första delarna i våras, så den trilogin kommer inte vara läst under ett kvartal.

För övrigt måste jag bara säga att DET ÄR SÅ SKÖNT ATT LÄSA IGEN! Låt mig aldrig mer behöva ha ett läsuppehåll! Jag behöver de där andra världarna att slinka in i ibland för att påminnas om att det finns annat än den här vardagen. Jag tycker om mitt liv och min vardag, men jag är så mycket mer än den och jag behöver leva mig in i andra historier än min egen ibland för att känna att det här inte är allt som finns. Det finns alternativ, sämre och bättre eller bara annorlunda. Det finns andra världar, andra liv att leva. Att det blev så här i mitt liv var bara en tillfällighet och jag måste få smaka på de där andra liven också. 
Annars är jag inte komplett.
Annars är jag inte hela jag.
besöksräknare